Madeleine Broberg

Som sagt, jag blev ju utelåst från rummet så i natt har jag inte sovit någonting. Både min data och min mobil var döda ( min data gick dessutom sönder.. Vart tog mitt flyt ivägen??) så jag underhållde mig själv med en tysk skönlittärer bok.

Hursomhelst var jag och Marcus jätteglada över att få lämna Ulan Bator. Vi hade blivit riktigt trötta på staden.

Nu har vi kommit fram till kinesiska tullen. Det kändes lagomt bra när man hade lämnat ifrån sig sitt pass till tullkontrollen och precis därefter så började tåget åka iväg från stationen. Vi hamnade nästan i Mongoliet igen. Så långt åkte vi.

Jag längtar verkligen efter att få komma till Peking. Det är ju den staden som är mest spännande eftersom det är ju ändå den staden jag ska flytta till.

Vi dela kupé med 2 italienare. Shit, asså.. de är riktigta hardcore killar. Bear Grylls, släng dig i väggen. De hade varit i Mongoliet i 3 veckor och de hade åkt runt hela Mongoliet i en jeep. De hade åkt runt i bl a Gobi öken i 3 dagar helt själva. Ingen guide, ingenting. Sen fastnade bilen och så stod de där helt själva mitt ute i öknen. Jag blev faktsikt väldigt imponerad. Verkligen en ball resa.

När vi berättade att vi varit i Moskva och åkt transsibirska sa den ena italiernan att de var en av hans drömresor. Det kändes kul att höra något sådant. De kändes som man har gjort något speciellt i sitt liv.

Men jag tror inte vem som helst åker transsibiriska. Alla människor man träffar här har någonting spännande att berätta. Och eftersom jag är här oxå, känns det som någonstans att jag med har någonting spännande att berätta.

Jag gick ut från rummet för att skypa med Frans. Sen blev jag utelåst. Jätteroligt!

Btw, jag kommer inte kunna blogga något under fredagen eftersom jag sitter på tåget då. Men jag ska försöka hitta något internet café, så jag kan blogga lite på lördagen i varje fall! Ha det så bra allihoppa!

Idag har jag och Marcus gjort absolut ingenting. Enda gången vi gick ut var när vi skulle äta pizza. Det regnar och det är kallt som fan, så vi orkar inte gå ut, speciellt inte nu när vi inte ens har något kvar att se kvar. Så vi bestämde oss för att stanna inne och göra lite nödvändiga saker som tvätta kläder, googla saker om kina (nu medan vi kan) om bl a hur man skaffar ett resident permit osv. 

Sen har jag suttit nu ett x antal timmar för att lägga upp alla inläggen här på bloggen. Med det här katastrof internet så har det inte varit lätt men jag klara det ^^. 

Jag ångrar lite grann att jag var här åtminstone en dag mindre och kanske lagt en extra dag i Moskva. Men sånt är ju alltid svårt att veta innan man åker. Jag litade ju på dom på resebyrån. Men men, jag ska inte klaga. Jag är glad över att få vara här. Men det ska bli så himla skönt att få åka till Peking där det är VARMT! Åhh, vad jag saknar värme just nu. Vi har ju inte ens varmt vatten här så jag har fortfarande inte duschat och jag tror jag inte kommer för det förrän jag kommer till Peking. Jag klarar verkligen inte av att duscha kallt.

Mongolerna är så roliga. Asså, de tutar hela tiden. Om det står bilar och väntar på att det ska bli grönt så de kan åka så står de och tutar medan. Haha, som de vore värsta bilkön liksom! De tutar i så onödiga lägen hela tiden. Jag tror det går lite grann på "Jag tutar, alltså finns jag" hahah. Existents-behov eller vadå? hahah.

Inatt fick jag bara 2 timmars sömn. Jag hade dessutom magkatarr större delen av dagen pga igår. Men utöver det så hade jag en bra dag.

Idag så var vi iväg till naturhistoriska museet här för tydligen så skulle de ha ett riktigt Tynnosaurius (?) Rex skelett som hade hittas i Gobi öknen här i Mongoliet. Men när vi kom dit så frågade vi om det verkligen var ett äkta skelett. Men såklart var de ju inte det, det var plast som hade gjutits (?) efter det riktigt skelettet så man skulle kunna sätta ihop och ställa skelettet upp. Men det var endå kul att titta på. Fanns mycket annat intressant om dinosaurier och andra djur.

Sedan åkte vi taxi till vinterpalatset. Att åka taxi här i Mongoliet är en väldigt speciell grej. Det finns typ inga riktiga taxi bilar, så vem som helst får agera som taxi. Med andra ord så måste man lifta. Men det var en bil som stannade för oss, men det fanns bara plats för oss i baksätet, men det var inga problem enligt dom. Så vi alla blev helt mos där bak. Det roliga var att vi åkte dessutom förbi en polis, men han brydde sig inte ens. Trafiken är verkligen galen. Det finns inte ens säkerhetsbälten i bilarna. Men jag måste ändå säga att jag kände mig mer trygg i bilen än att behöva gå och korsa massa gator med tanke på gårdagens upplevelse.

Vinterpalatset var olika tempel och i varje tempel fanns det olika statyer och grejer. Förr, under Ching is Khaan tiden, så var varje tempel som ett rum typ verkade det som. Ett tempel var ett bibliotek till exempel. Men jag vet inte riktigt om det stämmer, för jag orkade inte läsa så mycket på skyltarna pga magkatarren. Men det var rolig att se.

Nu på kvällen har vi inte gjort något speciellt. Vi skulle egentligen åkt ut till ett ryskt observatorium och titta på stjärnorna, men det var molnigt så det blev inte av. Men vi åt på en koreansk resturang, och helt plötsligt blev det värsta stormen. Det började blixtra och regna hur mycket som helst, ett billarm gick t o m pga regnet haha. Efter det gick vi bara till hostelet och så tittade vi på en film. Väldigt lugnt kväll med andra ord.

På morgonen åkte vi tillbaka in till Ulan Bator. På vägen såg vi vilda kameler som stod och åt från ett träd. Jag tyckte de var fett random.

Men man märker verkligen att det är fattigt här. Förorten till Ulan Bator ser ut som slummen i Afrika i princip. Plåtskjul och lerigt. Det enda som saknas är de flådda djuren typ. Men inne i Ulan Bator är det bättre, fast kanske inte så vackert direkt.

Hostelet här är helt okej. Förutom att under 10 dagar är hela staden utan varm vatten… Asså va? Hur kan en hel stad vara utan varm vatten? Vi fick i varje fall eget rum som vi kan låsa, vilket är nice för då slipper vi ta med oss våra värdesaker som datorer och grejer när vi är ute på stan.

Vi träffade sedan på Thomas och Sofia så vi bestämde oss för att äta lunch tillsammans. Vi gick till ställe där de serverade hot pot. Hot pot är rätt där man får in en kokande buljong och olika råa grönsaker och rått kött. Du bestämer själv vad du vill ha för ingredienser typ. Och sedan får du koka maten själv. Jättegott faktiskt.

Under dagen så började jag och Marcus utforska staden. Vi gick till det stora torget där bland annat  regeringshuset ligger. Regeringshuset är verkligen imponerande. Det är jättestor och i mitten av byggnaden är det en fet staty på Chings Khaan. Senare gick vi till ett mask-museum. Alltså inte maskar som lever, utan maskar som man har på sig. Mask museet bestod av olika original tempel och inuti templen fanns utställningen. Verkligen jätteballt. Fanns många fina Buddhas och olika mongoliska masker.

Sen var det ju såklart givet att vi var prova Mongolian Barbeque i Mongoliet. Så på kvällen gick jag, Marcus, Sofia och Thomas dit för att äta. Självklart var ju varenda västerlänning där. Värsta turisthålan. Men maten var god. Det var ungefär exakt som hemma. Men det var världens otrevligaste bartender där. Fy fan alltså. Jag skulle beställa dricka, och Thomas och Sofia hade precis fått beställa så de stod i baren. Så medan hon häller upp deras öl så står ju jag såklart och väntar tills hon är färdig så jag kan beställa vad jag ska ha. Men när hon är klar, vad gör hon då? Jo, hon ignorera mig total och ställer sig och börja diska. Jag bara; Asså, va?!. Thomas och Sofia berätta att hon varit lika ignorant mot dom också. Men så kommer det en servitör, så vi ber om att få en Heineiken. Och han säger: Ja, visst visst. Gillade ni maten? Sen så börja han snacka med tjejen som diska och sen så bara drog han. Jag blev sjukt irriterad… Det tog 10 minuter innan jag fick min dricka, och då var jag den enda i kö liksom.

Men det läskigaste hände när vi skulle gå tillbaka till hostelet. Vi skulle gå över en 4-filig gata, så vi stod och vänta på grönt. När det är grönt så står bilarna stilla i 3 av filerna medan en var tom. Trodde jag. Jag började gå över gatan och så hör jag typ en bil tvärbromsa och så tittar jag åt sidan och då ser jag en stor, jävla stadsjeep en halvmeter ifrån mig. Av något under hann jag precis hoppa undan (haha, fick höra att jag gjorde typ värsta matrix-grejen) och jag blev inte ens nuddad av bilen. Men grejen var att bilen körde så sjukt snabbt så när han väl hade fått stopp på bilen så var ju den en ganska lång bit ifrån där jag hade stått på gatan. Så om jag hade upptäckt bilen bara en sekund senare så hade jag antagligen inte levt nu. Hur läskigt som helst. Det var ju lite klumpigt av mig att inte kolla riktigt ordentligt innan jag gick över, men det är ett misstag som jag aldrig mer gör om. Jag hade jätteproblem att somna på kvällen efter det. Det var värsta traumatiska upplevelsen för mig haha. Varje gång jag blundade så såg jag bilen framför mig, hur nära den var på att köra in i mig. Det var verkligen en downer för jag fick världens hemlängtan. Jag mådde verkligen piss.

När vi kom fram till Ulan Bator åkte jag och Marcus direkt till Terelj nationalpark. Vi var sjukt otaggade för vi längtade mest efter en säng och en dusch. Men vilken lycka det var när det visade sig att de hade en dusch vi kunde låna och att vi fick bestämma själva när vi ville börja åka och titta på saker. Asså, människorna här behandlar en som en kung här. Det var en liten dam som satte på duscharna åt oss och hon satte även på mig mina skor och knöt dom när jag hade duschat färdigt. Efter det sov vi i ungefär 2 timmar och efter det bjöds det på en 3-rätters lunch. Tyvärr har jag lite svårt att äta, dels för att jag är magsjuk, dels för att min magsäck är mini efter tågresan. Det känns som de tar lite illa upp av att jag inte äter så mycket.

Senare på dagen gick vi till en nomadfamilj, där vi blev bjudna på deras typiska mjölkprodukter. Nasty shit säger jag bara. Våran guide berätta om nomaderna och hur de levde. Väldigt intressant faktsikt. Efter det så red vi på stäppen i ungefär en timme. Alltså, naturen här är så himla vacker. Det är nästan som man blir lite sugen på att skaffa sig ett litet hus här och köpa lite hästar. Sedan fick vi se ”the turtle rock”. Det är en jättestor sten/berg som har formats till en sköldpadda på naturlig väg. Vi klättrade upp i sköldpaddan till en ”utsiktsplats” eller hur man nu ska förklara det.

Sedan bjöds det på en 3 rätters middag som bestod av traditionell mongolisk mat. Först fick vi en kall sallad bestående av kött och lite grönsaker. Huvudrätten var stora dumplings och som efterrätt fick vi en kaka som var fylld av äpple,kanel, russing och nötter. Det var rätt gott. Vår guide berätta att mongolisk mat oftast består av kött och mjöl. De äter även kött och sånt till frukost. Jag kan faktiskt säga att jag förstår varför de gör det. Det är mycket godare med lagat mat på morgonen än en torr macka. Fast jag fattar ju själv att det inte riktigt är av den anledningen de äter kött till frukost men ändå haha.

Imorgon efter frukosten så åker vi in till Ulan Bator igen. Speciell stad asså. Det bor 1,1 miljon människor i staden, alltså lika mycket som i Stockholm. Men de har ingen tunnelbana och det går kossor över vägarna. Trots att staden är typ bland de fulaste jag sett (om inte den fulaste), så är den fortfarande en av de intressantaste städerna jag ska besöka.